Sköldkörteln

Sköldkörteln är ett litet organ på ca 20 gram som sitter på halsen, vid luftstrupen och adamsäpplet. Den heter tyreoidea på latin och det är bra att känna till det begreppet.

Sköldkörteln påverkar väldigt mycket i vår kropp. Den producerar hormoner som har med alla celler att göra –  och framför allt T3 och T4 som styr ämnesomsättningen och energin.

T4 är ett inaktivt lagringshormon. Det ska omvandlas till det aktiva hormonet T3.

T3 är energichefen i alla celler. Om vi inte har tillräckligt med T3, eller om kroppen av någon anledning har ”gömt” T3 så att det inte är tillgängligt (rT3) så mår vi inte bra. Då har vi hypotyreos, låga nivåer av sköldkörtelhormoner.

Närmare en halv miljon svenskar medicinerar mot hypotyreos, och drygt 80% av dessa är kvinnor.

Det finns olika orsaker till hypotyreos. En är att sköldkörteln har ”dödats” pga att den gått i spinn och producerat för mycket hormoner. En annan är att hypofysen inte riktigt fungerar som den ska. En tredje, och den vanligaste, är att kroppen bildar antikroppar mot sig själv, s k Hashimotos sjukdom.

Det finns olika behandlingar att ta till och olika analyser att göra – men ofta tittar läkarna på ett blodprov och glömmer att utreda orsaken till hypotyreosen.

Man kan också hjälpa sig själv genom att tänka på hur man äter, hur man andas och se till att få den återhämtning som kroppen behöver.

Jag opererade bort min sköldkörtel 1996 pga att den producerade för mycket hormon. När sköldkörteln inte fungerar längre, får man hypotyreos och måste medicinera resten av livet.

Den vanligaste medicinen är Levaxin, som innehåller syntetiskt T4. Det är alltså det hormonet som ska omvandlas (konverteras) till det aktiva hormonet T3. Det är inte alltid det fungerar optimalt.

För att sköldkörteln ska veta hur mycket hormoner den ska producera, får den signaler från hypofysen, som i sin tur har fått order från hypotalamus. Baserat på hur mycket T4 det finns i blodet skickar hypofysen ett signaleringshormon till sköldkörteln och ber om mer eller mindre sköldkörtelhormoner. Signaleringshormonet heter TSH – tyreoideastimulerande hormon.

Ofta mäts bara TSH och på det värdet baseras doseringen av Levaxin. Det har visat sig att det inte är tillräckligt. TSH varierar, för det första över dygnet, och om t ex konverteringen i kroppen inte fungerar som den ska, så betyder inte TSH så mycket. Man behöver mäta fritt T4 och fritt T3 också.

Eftersom allt hänger ihop i kroppen, påverkas sköldkörtelfunktionen av andra saker. Den behöver t ex järn, jod, zink och selen för att fungera och konvertera ordentligt. Den är beroende av serotonin – så om man inte få upp de nivåerna då och då, orkar den inte. B12, folat, järn och ferritin behöver kontrolleras. D-vitamin har i forskning visat sig kunna sänka nivån av antikroppar vid hashimotos – så det är också viktigt att mäta.

Men väldigt ofta, alldeles för ofta, får inte patienterna ta rätt blodprover. Många mår dåligt och får istället SSRI-preparat (mot depression), ombeds att gå ner i vikt och träna mer. Detta kan ha rakt motsatt effekt. Det kan också vara helt omöjligt att gå ner i vikt om ämnesomsättningen står still. Och att träna om kroppen är stressad, gör den ännu mer stressad.

Så vi har lite att göra!