Tycker du också att det ”tjatas” om stress? I princip alla kanaler jag följer (som handlar om hälsa) pratas det om stress. Jag tänker ibland att begreppet riskerar att vattnas ur och att tappa sin betydelse, när det upprepas så. Och hjälper det människor att slappna av?
Jag tycker ändå att det är viktigt att vi pratar om det. Tjatar om det. Men vi behöver prata mer om vilken utmaning det är för de flesta. Visst, samhället och strukturerna runt oss bidrar i allra högsta grad, men ska vi ändra på något i vårt liv behöver vi göra det själva.
Så hur lätt är det att låta bli stressen, om den har format hela ditt liv? Om du har fostrats i att prestera, vara duktig, jämföra dig och sätta andras behov före dina egna? När hjärnan mal på med orostankar och du är missnöjd med ditt liv och din kropp men ”inte ska väl jag” prioritera mig själv? När jantelagen styr hela livet – hur ska människor kunna sluta stressa? Stressa kroniskt.
När kroppen är i stressläge stänger den av den vanliga produktionen. Bandet i fabriken står still för att fokus måste vara på att avvärja hotet och släcka branden. Musklerna är på helspänn för att när som helst kunna hjälpa kroppen att springa därifrån – fly – eller slåss. Det vanliga underhållet får stå tillbaka för den akuta situationen. Matsmältning, näringsupptag, förbränning stannar av i väntan på att dramat ska vara över och allt kan fortsätta som vanligt.
Jättebra funktion! Så länge den bara är kortvarig.
Men när det aldrig kommer en paus. När branden aldrig släcks. När faran aldrig är över. Då blir kroppen utmattad. Immunförsvaret går bananas. Hormonproduktionen ballar ur. Kroppen blir inflammerad och smärtpåverkad.
Kronisk stress är inte att ”ha mycket att göra”, om det man gör är roligt och utvecklande. Kronisk stress är inte att skärpa till sinnena inför en utmanande situation eller nervös upplevelse, för att sen varva ner, slappna av och hämta tillbaka kroppens balans. Kronisk stress är inte att träna hårt en halvtimme för att sen vila och återhämta sig. Den sortens stress är bra och naturlig
Kronisk stress är att leva under hot dygnet runt. Kronisk stress ger dig aldrig en paus. Stressen har förmodligen byggts upp under lång tid. Vanor, beteenden, mönster och relationer har format dig. Kronisk stress är oro, jämförelse med andra, låg självkänsla, anpassning. Kronisk stress är att alltid tänka på vad andra ska tycka. Att inte våga leva sitt liv som man vill. Att tillfredsställa andras behov men knappt ha kännedom om sina egna. Att aldrig göra saker som man själv mår bra av. Att vara rädd för att vara lat. Vara rädd för att inte prestera. Rädd för att inte duga. Att inte räcka till. Att inte tillhöra. Att älta.
Stress skapar inflammation. Stress skapar en massa symptom, när kroppen försöker tala om för dig att du är på fel väg. Övervikt. Sömnsvårigheter. Lymfproblem. Näringsbrister. You name it.
Men om du aldrig har vågat/fått/tillåtit dig att lyssna på kroppen – hur ska du kunna göra det på en sekund? Först måste du ju veta vad just du mår bra av. Vad du och din kropp tycker om. Vad du behöver. Vad du känner. Komma ”ner från huvudet” och in i kroppen. Det är inte gjort i en handvändning. Och dessutom har det ofta gått så långt att man inte orkar. Kroppen stänger ner och du kan inte ens tänka klart längre.
Jag tror att det krävs många små steg i egen, långsam takt, för att lära sig att känna igen sin kropps signaler och för att återfå kraften. Jag tror att vi måste ha respekt för den processen. Det räcker inte att röra sig mer och äta bättre. Det krävs ett större jobb. Och det jobbet kan bara göras av var och en, på sitt sätt. Det finns ingen lösning på utsidan. Den måste komma inifrån.
