Jojomensan. Jag har det också. Hypotyreos. Underfunktion i sköldkörteln. Jag har det inte för att sköldkörteln slutade att fungera, utan för att den blev så in i hoppsan överfunktionell att en kirurg opererade bort den. Det var 26 år sedan, efter min graviditet.
Hade jag vetat då, vad jag vet idag, är jag inte säker på att jag hade låtit dem ta bort en körtel så lättvindigt. Det sades att det ”bara” var att äta Levaxin resten av livet och allt skulle bli som vanligt. Vi är många som mu vet att det inte är så enkelt. Alla mår inte bra av Levaxin. Alla får inte den ”ersättningsfunktionen” som det är tänkt att de ska få. Och är det så himla finurligt att plocka bort organ och körtlar ur kroppen?
Vet vi verkligen, verkligen hur allt hänger ihop? Vi vet ATT allt hänger ihop, men HUR? Jag tror att kroppen är mycket smartare konstruerad än vi någonsin kan begripa. Hade jag vetat då, vad jag vet nu, hade jag bett dem vänta lite. Visst, jag mådde inte bra, det kan man inte säga. Jag gick ner rasande fort i vikt, mina muskler darrade konstant, jag var blek (närmare grå) i hyn och konstant arg. På kvällarna rev jag sönder huden på benen för att det kliade så vansinnigt. Och hjärtat slog så hårt att det blev resonans i kudden. Men… Tänk om jag hade haft möjligheten att först förändra min kost, mina stressnivåer och livet i övrigt, innan de så glatt karvade bort en del av mig själv? Vad hade hänt då? Tänk om jag hade kunnat läka min stackars överaktiva sköldkörtel genom att vara snäll och tålmodig? Jag kan inte säga att det skulle ha funkat. De kanske hade fått göra ett ingrepp till slut – men jag hade velat ha chansen. Chansen att hjälpa min kropp. Chansen att göra en förändring och studera resultatet av förändringen.
Det är lite som bantning. Vi vill att det ska fixas, bara. Nu! Jag är tjock, missnöjd och ledsen. Ta bort det! Ta bort den obekväma kroppsdelen.
Men det är så komplicerat. Det är så komplext. Kroppen justerar och balanserar hela tiden. Den bygger nytt, skickar ut hormoner och signalsubstanser och försöker hela tiden vara i balans. Homeostas. När vi äter skräp, oroar oss, skäms, jämför oss, sitter still, dricker läsk, eller hamnar i hormonella skiften som graviditeter eller klimakterier – så har den inte en chans. Vi behöver tålamod. Och vara snälla.
Jag mår OK med min obefintliga sköldkörtel. Kanske har jag haft tur – men jag har också kämpat. Jag går till en privatläkare och betalar allt själv, för att få de rätta analyserna och rätt behandling. Jag är så tacksam över att jag har möjligheten. Det har inte alla.
